LCHF - som jag gör det

Idag är en sådan där dag där man känner att man är i lite av en deppsvacka. Dels för att min vikt har stått stilla nu i några veckor och det börjar bli ganska frustrerande. Visst, som jag har skrivit tidigare, så slinker det ner lite vin på helgerna oftast men jag blir så frustrerad när det går vecka efter vecka och det ändå inte vill hända något. Jag äter strikt LCHF vilket innebär så lite kolhydrater som det bara går och jag har dragit ner massor på mejerier, eftersom jag har läst att många får problem med att gå ner i vikt om man äter för mycket mejerier. Jag hoppas på att det helt plötsligt bara säger pang igen och så fortsätter viktnedgången. Det brukar ju vara så för vissa och jag hoppas att jag är en av dem.

Dock försöker jag alltid tänka på att hur ens kropp än ser ut ska man vara tacksam mot den. Jag förstår om vissa tycker att det låter klyschigt men så länge min kropp är frisk och tar mig dit jag vill kan man inte klaga och gnälla så mycket. Varje persons kropp är fantastisk på sitt sätt. Den tanken brukar få mig att strunta i att vikten står stilla. Min kropp kan iallafall gå, stå och cykla precis vart jag vill!

 

Jag var iallafall över hos en före detta arbetskollega på fika på eftermiddagen och snackade lite strunt. Det var välbehövligt och mysigt! Efter lite fika och att få prata av sig lite kändes det bättre. Och det här teet som jag hittat har en så söt förpackning så det gör också att man blir lite gladare!